Nu har jag alltså gått in i vecka 37 precis. Vecka 37! Helt galet ju..... Vi har inte packat BB-väskan, vi har inte fixat bebissängen, vi har inte fixat i ordning barnvagnen. Inte heller har vi hängt upp baby-mobilen över skötbordet med mera! Det jag har gjort är att tvätta alla bebiskläder och lakan och jag har köpt de allra minsta små blöjorna. De är ju alltid något. Men jag har varken haft tid eller ork till något alls på sista tiden. Jag är trött när jag vaknar, trött mest hela dagen och ännu tröttare efter en dag i butiken. Men förhoppningsvis ska jag kunna slappna av lite nu och framåt och få lite gjort. Bakat lite har jag faktiskt gjort ju! Både bullar och småkakor... =)
Men varför har man inte samma känsla nu som när man väntade Gustav? Igår kväll grät jag faktiskt lite över att jag ännu inte fattat att vi ska få en bebis. Varför fattar jag inte det? Jag är så väl medveten om att jag är gravid. Det syns ju liksom! Men den där känslan och längtan.... Vart är den? Jag vill ha den! Och när jag tänker på att vi ska få en bebis så blir jag jätteglad och spänd! Men det är inte samma iver som innan.... Jag ska ta och bädda bebissängen efter Formexmässan. Då kanske det sprids lite bebiskänslor i huset.... =)
I 3 dagar har jag och Peter jobbat ihop nu. Idag ska jag gå tidigare för att fika med mina vänner! Ska bli supermysigt! Så jag ska hämta Gustav på dagis redan vid 14 idag. =)
Sen är jag faktiskt föräldraledig tors, fre... OCH mån, tis, ons nästa vecka! Så gött! Efter det har vi ännu en leverantörsträff på torsdag och en på lördag i Borås. Emil ska vara barnvakt åt Gustav nästan hela dagen! Det är första gången han är det och det känns toppen. Gustav är helt tokig i sin morbror Emil!
Efter det så ska jag göra allt för att försöka hålla mig hemma och hitta en gnutta lugn i kroppen. Jag ska ju faktiskt föda barn snart! Det är inget man gör varje dag. Sen är det till att amma dygnet runt! I alla fall om det blir samma som med Gustav som ville ha mat varannan timme dygnet runt. Så att vila och ta det lugnt sen är ett måste om man ska orka med vad som komma skall.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar