Just nu känner jag mig väldigt vilsen i livet. Det har hänt så mycket på sista tiden så jag vet inte ens hur jag själv egentligen mår. Allt som hänt de senaste veckorna har påverkat mig mer än vad jag trodde. Och det märker jag nu.... Först blir man 2-barnsmamma, sen får man en störtblödning och man tror att man ska dö, amningen skiter sig, sen försvinner min mormor utan att jag hann säga hejdå... Begravningen är på tisdag.. Och nu blev vi sjuka och orken finns inte längre kvar... Och ekonomin är som vanligt skit! Det brast helt enkelt idag.... Jag bröt ihop totalt här hemma. Gustav bråkar och lillan är hungrig. Jag ammar som en tok för att få i henne de här antikropparna som tydligen är så viktiga. Sen slutar det alltid med att hon får ersättning på flaska ändå. Och det som fick allt att brista idag tror jag berodde på att Gustav tuggade sönder sin vattenpistol och hade massa vassa plastbitar i munnen som han satt och tuggade på! Så jag blev jätterädd och ringde BVC som säger att vi får ha honom under uppsikt så han inte får ont och se till att plastbitarna kommer ut i bajset. Sen skulle han äta typ "tjock" mat som omsluter plastbitarna så vi åt pannkakor... Eller han åt i alla fall! Jag hann bara sätta mig ner innan skruttan var hungrig igen och under tiden jag matade henne hade Gustav ätit upp min mat med. Så utan mat, skittrött och sunkig mamma så bröt jag helt enkelt ihop och kände mig som en dålig mamma! Och att få gråta ut ordentligt var precis vad jag behövde! Nu mår jag mycket bättre!
Tack vare min älskade man som lyssnade på mig och tröstade mig... Jag älskar dig....
3 kommentarer:
Ååh Sara! Först måste jag säga att du är inte ensam om att bryta ihop då och då. Det måste man få göra så att känslorna kommer ut. Att bli tvåbarnsmamma är allt en jäkla omställning! Mer än man nånsin kunde tro! Man ska liksom räcka till för ytteliggare en liten individ och det är inte alltid lätt! Ska du inte testa att ha Gustav på dagis då? För man kan ju bli smittad lätt ändå. Tänk alla baciller Peter drar med sig hem ifrån affären efter att ha träffat alla småbarnsföräldrar som är där och handlar! ;) Vet att dagis är extra känsligt, men ni kan väl köra på med handsprit även på Gustavs händer när han isåfall kommer hem därifrån. Ibland får man väga för- och nackdelar mot varandra. Tänk vad Gustav hade kunnat busat av sig på dagis och så hade du och Rebecka kunnat koppla av och hinna umgås bara ni två också. Du hade förmodligen haft mycket mer ork och energi och på så sätt kunnat kännt dig som en mycket roligare mamma! Och inte bara mamma, utan SARA hade säkert mått mycket bättre! :) PUSS
Tröst- och Uppmuntrings-KRAAAAAM från Mej <3
Fina du!!! Jag känner instinktivt: sluta ställ alla dessa krav på dig själv!! Det är ingen som klarar av att ha så här mycket i huvudet och göra som du gör! Jag håller med Sandra om att låta Gustav gå på dagis! Det skulle jag gjort om jag hade så mycket att tänka på som du! Jag tror barnen mår bäst när mamma (och pappa då såklart) mår bra! Så underlätta så mycket ni kan tycker jag, Gustav på dagis så du och Rebecka får lite egentid och sen skulle jag ge ersättning om det är det som funkar bäst! Amning som för det mesta är stress och ångest tror jag inte tjänar nåt till (trots antikroppar) bättre då att få en mysig stund med ersättning där bebis och mamma blir nöjda! Alla har så sjukt mycket åsikter har man märkt när man får barn om hur de ska äta,sova och vara!Så ta hand om dig själv först och gör det "enklare" för dig tycker jag! Då kommer barnen trivas med tror jag! Massa kramar till dig och kom ihåg att supermamman bara är en myt! Allt är precis som Mia skäringer säger i den fula verkligheten ;)
Skicka en kommentar