Fast än jag tycker att Rebecka sover bra på nätterna, så vaknar man likt förbenat som en zombie varje morgon. Jag hör att Peter och Gustav är uppe långt före mig och Rebecka, men jag kan inte röra mig. Rebecka kan sova långt in på förmiddagen. Hon är nog egentligen en riktig drömbebis. Hon säger till när hon är hungrig men annars så är hon rätt nöjd och sover mycket. Jag är bara uppe 1 gång per natt och ammar, byter blöja och vaggar till sömns igen. Detta brukar ta ca 1,5 timmar per natt. Vilket inte är så farligt, tycker jag. Jag borde vara piggare på dagarna och vakna hyfsat utvilad. Men jag gör inte det! Varför är jag så trött?! Ofta brukar jag sova fram till kl 9 på morgonen till och med! Peter är ju hemma och han tar Gustav när han vaknar.... Men men... Det är väl så här det är när man har 2 st små barn hemma.... Det blir nog bra snart...
Hela denna helgen har varit rätt jobbig. I fredags funkade inte amningen alls och Becka fick ersättning inte mindre än vid 4 st tillfällen, vilket jag fortfarande tycker är jobbigt då jag så gärna vill amma. Så jag var lite deppig och nedstämd. På kvällen var det kalas för min mamma som fyllde år. Kul att träffa hela min kära familj och äta god mat! Dock åkte vi hem tidigt då jag var så trött och Gustav med. På natten får jag reda på att min älskade mormor har fått vingar och flyttat hem. Detta var något som kändes otroligt jobbigt först... Men efter ett tag av gråt så kom jag på mig själv även gråta av lycka. Jag var glad för hennes skull då hon verkligen har velat länge nu att få komma hem till himlen och träffa min morfar igen. Hon har varit jättedålig länge nu och hon ville hem... Och där är hon nu.... Äntligen tillsammans med morfar igen....
Dagen igår och idag är lugn.... Vi är hemma och bara försöker få tillbaka lite ork och energi.. Det är ju ett under att jag har mat som snart är färdig i ugnen... Ska bli gott att äta nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar