Ett andra försök att åka till stan med barnen

Tog tåget till stan idag igen med syster och Hanna. Efter vårt senaste äventyr i stan är det ju ett under att vi vågade ge oss ut igen. Men jag hade ett litet ärende som jag var tvungen att fixa idag och sötaste syster följde snällt med. TACK!! Jag uträttade mitt ärende först och redan då började Gustav.... Jag förstår inte.... Han hoppar som en tok i vagnen, han skriker och lyssnar inte på något som jag säger. Jag blir så ledsen! Jag vet inte hur jag ska hantera detta längre. När vi var i stan sist så kunde vi inte prova ut några sandaler till honom då han var så bråkig, så vi försökte igen nu när marknaden var över. På väg till favvobutiken Vincents Shoe Store lyckades Gustav rymma ett antal gånger. Han bara drar, gasen i botten bara springer skitfort! Jag fick lämna vagnen med Frida och springa efter! Hotar med att han får sitta i vagnen och lika fort drar han igen och bara springer iväg! Då satte jag honom i vagnen (här körs inte med några tomma hot!) och han bara gallskriker och sparkar omkring! Efter det var det dags för mellanmål på ett fik. Det gick väl rätt hyfsat enda tills vi skulle gå. Jag vågade inte riskera några fler rymningar så jag satte honom i vagnen och så började det om... Gallskrik, sparkar och galna hopp i vagnen... När vi väl kom fram till Vincents Shoe Store var jag ju tvungen att lyfta ur honom så vi kunde mäta hans fot. När vi fått av honom skon, efter lite om och men och sura miner så tar han mätstickan och bara rusar ut ur butiken endast iförd en sko och på den andra foten en strumpa med mätstickan i högsta hugg! Jag hade Rebecka på höften och fick springa ut ut butiken och lämna vagn, väska och allt och rusa efter! Han lyckades springa ut ur hela passagen och in på kullerstensgatorna. Där fortsatte han springa bland folket med en tokig morsa med en bebis på höften efter sig! Jag fick tag i honom efter ett riktigt springpass och frustrationen bara kokade i mig! Jag var skitarg och svetten bara sprutade på mig! Och folket på gatorna därute bara skrattar åt mig! Hade det vart lika kul och han hade blivit påkörd?!! Nej, det hade de inte!!! Jag bad så hemskt mycket om ursäkt när vi kom tillbaka till butiken. Gustav låg och sparkade på golvet och skrek så det var inte så lätt att prova ut en bra sandal. Men jag hittade ett par svarta med röda detaljer som var skitsnygga! När vi väl hade lyckats få på dem fick de sitta där, sen åkte vi hem! På tåget hem fortsatte Gustav att göra allt för att mamma skulle bli arg genom att retas med Rebecka, ta hennes saker och trycka på alla knappar på tåget (fast han satt i vagnen). Skitkul! Tillslut fick jag sitta och hålla fast hans händer! Självklart skrek han hela tiden och tåget var fullproppat! Tillslut somnade han av ren utmattning i vagnen. På vägen hem höll jag inne gråten.... Utanför här på gatan var alla barn ute och lekte... Vi pratade lite snabbt och så fort jag kom innanför dörren började jag störtlipa! Jag vet inte vad jag ska göra längre? Han gör ALLT för att jag ska bli arg! Och nu har han börjat ge sig på Rebecka med. Han sparkade henne rakt i ansiktet när vi hade kommit hem.... Jag vill bara kunna vara en vanlig, normal mamma med barn man kan ta med offentligt. Jag skäms så mycket över hans beteende.... När Peter kom hem fortsatte allt bråk och återigen gav han sig på lillskruttan. Tillslut la vi honom i sängen för varken jag eller Peter orkade ta mer fajter med honom. När jag väl la mig med honom och vi jag skulle natta honom så vänder allt efter en stund och han bara blir världen mysigaste goskille..... Jag läste en bok och vi kramades och jag sjöng tills både han och jag somnade. (På senaste tiden och jag somnat till varje kväll när jag nattat honom) Vart är min mys-Gustav på dagarna? Hur länge ska den här fruktansvärda trotsåldern hålla i sig?

Imorgon är en ny dag och nya tag! Det ska regna tydligen! Rätt skönt, tycker jag! Då kan jag försöka mysa ner mig i soffan framför en film med Gustav när Rebecka sover..... Både han och jag behöver nog kramas ifatt lite efter dagen turbulens....

Nu är klockan snart tolv! Gäsp!
Godnatt.....