Jag älskar mina barn.... Sjukt mycket! Senaste veckorna har jag och Beckan kommit varandra närmre än någonsin, känns det som. Vi har varit lite som hund och katt länge! Hon envis som synden och jag med kort stubin...... Men nu känns det så mycket bättre! De där sakerna som sticker ut på varsin sida av hennes huvud verkar fungera trots allt!
Skruttan! Hon vill kramas hela tiden! =)
Och att få så goa kramar får en verkligen att må bra!
Mer kramar åt folket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar