Morfar...

Idag hade jag verkligen velat åka ut till morfars grav för att tända ett ljus. Och ett på farfars grav med. Men det är 10 mil dit och jag är fortfarande inte frisk. Det är bättre.. men inte bra, tyvärr. Om jag hade varit piggare hade jag följt med då hela min familj har åkt för att hälsa på mormor. Men jag är så rädd att jag ska smitta ner mormor med något. De ska även då självklart till morfars och farfars grav idag.

Ikväll ska jag tända två ljus här hemma, ett för morfar och ett för farfar. Tyvärr hann jag aldrig träffa min farfar. Men morfar har varit med mig hela livet fram tills för drygt 1,5 år sedan. Han var en helt underbar morfar, helt underbar! Minnerna jag har kvar från honom är fantastiska. Och faktiskt, så kan jag fortfarande höra honom skratta inuti mig..... Han var en underbar man.....

Jag saknar honom så mycket!